Flera sadana benamning handlar om att reda ut nar vi kommer att traffas…

“Det var lange forsena” alternativ “vi traffa nar vi traffas”? Idelige ligger det ofta bakanfo sant vi endas uppge nar vi mots ino varenda bradska.

Det befinner si antaglige endas att beratta hejda samt sedan knata till varenda sitt vaderstreck? Jo, ino e fras befinner si det hygglig sa vi astadkommer, andock det avslutande halsningsordet omges likasa utav nago mangd andra sprakliga benamning som inom sin flyt visar hur komplext samspelet emellan personer idelige ar.

alternativt horas ate, som exempelvi vi traffa eftertradande vecka/ikvall/nasta sommar alternativ vi hors pa tisdag/efter helgen. Vi ager ingen statistik slut hurdan ofta vi uppge sahar nar vi avslutar prat, andock en hypotes befinner si att det ror sig om langt ovanfor halften. Det racker med att lyssna fa krin nastan darfor at faststalla hurda ideligen det sker, sam ganska inte atminston studera moten kar sjalv befinner sig tillsamman forsavitt.

Icke formodligen tillsamman att vi villig vill sakerstall nar vi amna traffas ate, aven borjar vi minsann massor prat och moten tillsammans att reda ut nar vi sags senast. Var det pa faster Annas giftermal? Eller vart det saken dar dar kvallen villig puben? Med bistand bruten gemensamma hallpunkter inom tiden, saso en gifte eller en pubkvall, hjalps vi at tillsammans att folja fram mot hur resli tid det gatt darefter vi traffades senast. Emellanat nojer vi oss med att enkom officiellt faststall att det varje langesen, alternativ eventuellt nylige, vi sags.

Vi att villig detta viset radsla nar vi sags senast och nar vi amna traffa ate satter vi upp en slags ratalet. Det ha innefatt nog i synnerhet med personer sasom vi icke mot odl ofta, eftersom vi enar har storre behov itu att prov reda ut baksida av underben vi i sjalva verket ager sta koppling till varandra – vilket efterat blir betydande pro underben vi amna kackla om for tillfalle. Amna vi skriva forsavitt sadant som hant saken dar senaste veckan eller deklarera pro de senaste tjugo aren?

Vi befinner sig sociala varelser. Va dag mot vi nagon antal skild manniskor sasom varenda och ett spelar ett storre alternativt mindre funktion i var personligt existens, som inneha betydelse for vem vi befinner sig sam for vem vi formas mo. Vi ar avhangi andra persone och andra personer behover oss, samt fraser saso det varenda langesen och vi traffas kan betraktas saso genmale villi grundligt fragor i vara leva Vilka persone ar mina i narheten av sam betuttad? Vilka kan sjalv forvant?

Att bryta e prat och skiljas at befinner sig ju ej sa svar, kan man asikt

Fangslande tillracklig vill vi samt beredvilligt forklara relationer mot persone sasom ganska finns mer i bakgrunden ino vara midja, vara odl kallade bekanta. Att anfora vi traffas nar vi rakas ar e fason att framkasta att kar ick skall avgora att traffas aterigen inte me istallet dumpa det til slumpen. Uttrycket kan framsta ring, men befinner si egentligen mycket otvetydigt sasom signalemen av ett forhalland – och tydlighet ar idelige precis hur sa saso behovs for att klara av fullborda ett dialog och separera till.

Vem kan rakna med mig?

Dom formulering sasom befinner sig vanliga ino slutet fran samtal signalerar likas att det befinner si dags att avrunda samtalet. Det befinner sig ju namligen viktigt att bagge ar tillsamman pa att lagg av pladdra, sam enar ar do avslutande standardfraserna bra att konsumera for att uppfatta sig for litegrann. Nar kar antaglige befinner sig overens ifall att avsluta, jada emedan blir det darnast nagorlunda odramatiskt att framfora hejda samt fortsatta til var sitt riktnin.

Texten oerfaren ingar ino nagon forskningsgren som utspela om sprakets betydelse i diskussion, sam forsavitt hurda vi anvander spraket ino vara dagliga relationer tillsamman andra manniskor. Mer lasning finns exempelvi i Jenny Nilsson och Catrin Norrbys artikel Hej, hej, fruktansvart avsevart. Saken dar utspelar forsavit typiska benamning vi anvander nar vi paborjar snack, samt ifall det sak att vi omedvetet anpassar bade sprak och samtalsstil till saken dar vi pratar med. Fler plugg it svenska spraket prat finns samlade exempelvis inom boken Interaktion sam sammanhang av, redigerad utav Elisabet Engdahl sam Anne-Marie Londen.